Nu är jag bitter igen!

Jag hjälpte mamma att flytta i förra veckan. Hon har äntligen fått tummen ur och lämnar den slitna tvåa i botten plan i Sätra som hon flyttade till när pappa dog och vi sålde huset. Nu blir det Hammarby Sjöstad, stor inglasad balkong och lite utsikt. Inte billigt men pengar har ju tanten. Och knappast kapitalförstöring att köpa bostadsrätt 2016.

I går var det dags för flyttstädning och man tror ju i sin enfald att allt ingår. Inte att det är som på jobbet där de kör golv, bordtork, toaletter o s v men hoppar över allt som inte hör till den kontinuerliga dags- och veckostädningen, som ovanpå bokhyllor, inne i lunchskåpen eller under skrivare.

Jag tror inte att de som ska flytta in i min mammas gamla lägenhet vill hitta gamla matsmulor under köksskåpen eller att det ska vara en smutshinna på alla rören högst upp i badrummet. Och vad gäller egentligen – ska inte en plafond dammas av? Ska vi lägga några timmar på att städa ”det sista” efter att städfirman varit där? Det här är inte första gången jag lägger ut jobb på andra där man måste göra en del själv, i det här fallet reklamera städningen. Nä,  bittert känns det!